Marknadssegmenteringsteorier Det finns inget samband mellan marknaderna för obligationer med olika löptidslängder. MST anser att investerare och låntagare har preferenser för vissa avkastningar när de investerar i räntebärande värdepapper. Dessa preferenser leder till att enskilda mindre marknader är föremål för utbuds- och efterfrågekrafter som är unika för varje marknad. MST försöker förklara formen av avkastningskurvan för räntebärande värdepapper med samma kreditvärde. MST anser att obligationer med olika löptider inte är utbytbara med varandra. Avkastningskurvan är därför formad av faktorerna för utbud och efterfrågan vid varje löptidslängd.
Avkastningskurvan är förhållandet mellan löptiden och obligationsräntan som kartläggs över olika löptidslängder. Obligationsmarknaden ägnar stor uppmärksamhet åt formen av avkastningskurvan. Det finns tre huvudformer av avkastningskurvan: normal, inverterad och knuffad. Ett normalt avkastning ligger något uppåt med korta kurser lägre än högre räntor. En normal avkastningskurva visar att investerare förväntar sig att ekonomin fortsätter att växa. En inverterad avkastningskurva uppstår när kortsiktiga räntor är högre än långfristiga räntor och visar att investerare förväntar sig att ekonomin ska sakta ner när centralbankerna stramar den monetära tillgången. En humpad avkastningskurva visar blandade förväntningar om framtiden och kan vara ett skifte från normal till inverterad avkastningskurva.
Enligt MST baseras efterfrågan och utbudet på obligationer vid varje löptid på aktuell ränta och framtida förväntningar på räntor. Obligationsmarknaden är vanligtvis uppdelad i tre huvudsegment baserat på löptidslängder: kortsiktig, medellång och lång sikt. Segmenteringen av obligationsmarknaden beror på det faktum att investerare och låntagare säkrar löptiderna för sina tillgångar och skulder med obligationer med liknande tidsramar.
Till exempel är utbud och efterfrågan på kortfristiga stats- och företagsobligationer beroende av efterfrågan på kortfristiga tillgångar som kundfordringar och lager. Tillgången och efterfrågan på medel- och långfristiga förfallob obligationer beror på att företag finansierar större kapitalförbättringar. Investerare och låntagare försöker säkra deras exponeringar vid varje löptidslängd, så obligationsmarknadssegmenten arbetar oberoende av varandra.
Den föredragna habitatteorin är en relaterad teori som försöker förklara formen av avkastningskurvan. Denna teori säger att obligationsinvestorer har föredragna löptidslängder. Investerare kommer bara att titta utanför sin föredragna marknad om det finns tillräckligt med avkastning för att kompensera för den uppfattade ytterligare risken eller olägenheterna att köpa obligationer med olika löptidslängder.Om den förväntade avkastningen på långfristiga obligationer överstiger förväntningarna på kortfristiga obligationer, kommer investerare som normalt bara köper kortfristiga obligationer att övergå till längre löptider för att uppnå ökad avkastning.
Vad antar den effektiva marknadshypotesen om verkligt värde?
Fick reda på vad den effektiva marknadshypotesen säger om det verkliga värdet av värdepapper och lär sig varför tekniska och grundläggande analytiker inte håller med.
Varför är terminstrukturen av räntor som indikerar framtida räntor?
Lär dig varför ekonomer tror att termen för räntor speglar investerarnas förväntningar på framtida räntor och ekonomisk tillväxt.
Vad är skillnaden mellan räntor och räntor?
Den största skillnaden mellan räntor och räntor är att varje term refererar till olika finansiella instrument. Avkastning hänvisar vanligtvis till utdelning, ränta eller avkastning som investeraren erhåller från en säkerhet som ett lager eller obligation, och brukar rapporteras som en årlig siffra.