Under de senaste åren har nationer svarat på den globala finanskrisen och dess nedfall med aggressiv och okonventionell penningpolitik för ekonomisk stimulans. Kvantitativ lättnad och abenomik är två sådana åtgärder. Båda dessa åtgärder syftar till låga räntor låga (till och med tar dem hela vägen ner till noll) för att uppmuntra upplåning och konsumtion. I den här artikeln kommer vi att jämföra kvantitativ lättnad i USA till abenomics i Japan.

Vad är kvantitativ minskning?

Under kvantitativ lättnad (QE) trycker centralbankerna pengar på att köpa tillgångar (vanligtvis statsobligationer) och därigenom injicera pengar i ekonomin för att skapa stimulans. Vissa ekonomer pekar på Japan som det första landet för att använda kvantitativ lättnad tillbaka 2001. Senare har Bank of England och Europeiska centralbanken även genomfört QE-åtgärder de senaste åren. I Förenta staterna använde centralbankens centralbank, under ledning av Ben Bernanke, kvantitativ lättnad för att bekämpa nedfallet från subprime-hypokrisen. Lax subprime utlåning ledde till en nedgång i bostadsmarknaden och ledde till en finansiell kris 2007 och 2008. Förenta staterna inledde sin mest allvarliga lågkonjunktur under senare tid. Trots att Federal Reserve hade tagit räntorna ända ner till noll i december 2008 såg centralbanken i Centralasien ett behov av att ge ytterligare ekonomisk stimulans i form av kvantitativ lättnad.

Vad är abenomics?

I Japan steg aktiekurserna och fastighetspriserna på 80-talet i en uppenbar bubbla. När bubblan sprängde i början av 1990-talet gick priserna nedåt och resulterade i en decennier lång deflation. Som svar försökte regeringen många taktik, bland annat genom att lansera världens första kvantitativa lättnadsprogram 2001. Japans deflationserfarenhet, som präglas av fallande priser och låg ekonomisk tillväxt, har sjunkit i åratal och påverkat levnadsstandarden i landet. Som en plattform för sin omvalskampanj 2012 införde den japanska premiärministern Shinzo Abe en ny ekonomisk stimulansplan, som startades i april 2013 och har kallats Abenomics.

Hur var de tillämpade?

I USA utfördes det kvantitativa lättnadsprogrammet i tre delar känt som QE1, QE2 och QE3. Federal Reserve lanserade QE1 i slutet av 2008 och köpte mer än $ 1 biljoner i låneobligationer, 300 miljarder dollar i statsobligationer och nästan 200 miljarder dollar i skulden till Fannie Mae, Freddie Mac, Ginnie Mae och Federal Home Loan banker. QE1 slutade 2010. Efteråt lanserade Federal Reserve QE2 och köpte ytterligare 600 miljarder dollar i obligationer.Under den sista fasen av programmet, QE3 som startade 2012, köpte Fed så mycket som $ 85 miljarder i månaden i statsobligationer och hypotekslån.

Genom Abenomics planerar den japanska regeringen att attackera deflatering genom monetär stimulans, samt ge finanspolitisk stimulans genom direkta offentliga utgifter på mer än 10 biljoner dollar. En annan aspekt av Abenomics bygger på strukturella förändringar i ekonomin, till exempel avreglering av arbetsmarknaden och nedskärning av affärsregler. Bank of Japan syftar till att köpa upp så mycket som 80 biljoner dollar varje år i japanska statsobligationer. Japans offentliga pensionsfond investerar också i aktier.

Stimulans inverkan

Federal Reserve avslutade officiellt sitt kvantitativa lätta program 2014 men hade redan börjat minska sina inköp i slutet av 2013. Fed har inte helt slutat sitt stimulansprogram, eftersom det fortsätter att återinvestera intäkterna från de obligationer som den förvärvade till följd av kvantitativ lättnad. Med all stimulans initierad av Fed har ekonomin i USA ökat och bostadsmarknaden har återupplivats. Juryen är dock fortfarande ute om dessa extraordinära åtgärder har stimulerat en annan bubbla och vilken annan utfall där kan komma i år framöver. Medan kritiker satsade på inflation som ett resultat av den massiva stimulansen, har det inte kommit.

I Japan hade regeringen inte varit lika lyhörd som den amerikanska regeringen. Abenomics initierades efter mer än 20 års deflation. Medan programmet har krediterats med att ge en viss ökning till den japanska ekonomin har det varit svårt att ändra de deflationorienterade riskavvikande tankesätten för japanska företag och konsumenter. Japanarna utmanas också av strukturella ineffektivitet i sin ekonomi.

Bottom Line

Kvantitativ lättnad och abenomics är två versioner av extrema ekonomiska stimulansprogram som genomförs under de oroliga ekonomiska förhållandena. USA: s åtgärder inleddes i tid och verkar ha lyckats med att ge stimulans. De japanska åtgärderna har initierats med en lång tid och deras slutgiltiga effekt återstår att se.