Hur globaliseringen påverkar utvecklade länder

Catherine Mann: "Globalization has always created winners and losers" (Juli 2024)

Catherine Mann: "Globalization has always created winners and losers" (Juli 2024)
Hur globaliseringen påverkar utvecklade länder
Anonim

Fenomenet globalisering började i en primitiv form när människor först bosatte sig i olika delar av världen; Det har dock visat sig ganska stabila och snabba framsteg under senare tid och har blivit en internationell dynamik som på grund av tekniska framsteg har ökat i hastighet och skala, så att länder på alla fem kontinenter har påverkats och engagerats.

Vad är globalisering?

Globalisering definieras som en process som, baserat på internationella strategier, syftar till att utöka affärsverksamheten på global nivå och utfälldes genom att global kommunikation främjades tack vare tekniska framsteg och socioekonomiska, politiska och miljöutvecklingen.

Målet med globaliseringen är att ge organisationer en överlägsen konkurrensposition med lägre driftskostnader, för att få större antal produkter, tjänster och konsumenter. Denna tillvägagångssätt för konkurrens uppnås genom diversifiering av resurser, skapande och utveckling av nya investeringsmöjligheter genom öppnande av ytterligare marknader och tillgång till nya råvaror och resurser. Diversifiering av resurser är en affärsstrategi som ökar utbudet av affärsprodukter och tjänster inom olika organisationer. Diversifiering stärker institutionerna genom att sänka organisatoriska riskfaktorer, sprida intressen på olika områden, dra nytta av marknadsmöjligheter och förvärva företag både horisontellt och vertikalt.

Industriella eller utvecklade länder är specifika länder med hög ekonomisk utveckling och uppfyller vissa socioekonomiska kriterier som bygger på ekonomisk teori, såsom bruttonationalprodukt (BNP), industrialisering och humant utvecklingsindex (HDI) som definieras av Internationella valutafonden (IMF), Förenta nationerna (FN) och Världshandelsorganisationen (WTO). Med hjälp av dessa definitioner är vissa industriländer: Storbritannien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Japan, Luxemburg, Norge, Sverige, Schweiz och USA.

SE:

Vad är Världshandelsorganisationen?

Globaliseringens komponenter Globaliseringskomponenterna omfattar BNP, industrialisering och Human Development Index (HDI). BNP är marknadsvärdet på alla färdiga varor och tjänster som produceras inom landets gränser om ett år och är ett mått på ett lands totala ekonomiska produktion. Industrialisering är en process som drivs av teknisk innovation, påverkar social förändring och ekonomisk utveckling genom att omvandla ett land till en moderniserad industriell eller utvecklad nation. Mänskliga utvecklingsindex består av tre komponenter: ett lands befolkningslivslängd, kunskap och utbildning mätt av vuxen läskunnighet och inkomst.

I vilken grad en organisation är globaliserad och diversifierad har de strategier som den använder för att driva större utvecklings- och investeringsmöjligheter.

Den ekonomiska inverkan på utvecklade länder

Globalisering tvingar företagen att anpassa sig till olika strategier baserade på nya ideologiska trender som försöker balansera både individers och samhällets rättigheter och intressen i sin helhet. Denna förändring möjliggör för företagen att konkurrera över hela världen och innebär också en dramatisk förändring för företagsledare, arbetskraft och ledning genom att lovligt acceptera medverkan av arbetstagare och regering i att utveckla och genomföra företagets strategier och strategier. Riskreduktion genom diversifiering kan uppnås genom företagsinteraktion med internationella finansinstitut och samverkan med både lokala och multinationella företag.

SE: Utvärdera landrisk för internationell investering

Globalisering ger omorganisation på internationell, nationell och subnationell nivå. Specifikt innebär det en omorganisation av produktion, internationell handel och integration av finansmarknaderna. Detta påverkar kapitalistiska ekonomiska och sociala relationer, via multilateralism och mikroekonomiska fenomen, såsom företagskonkurrens, på global nivå. Omformningen av produktionssystem påverkar klassstrukturen, arbetsprocessen, tillämpningen av teknik och kapitalets struktur och organisation. Globaliseringen ses nu som marginalisering av de mindre utbildade och lågutbildade arbetarna. Affärsexpansion innebär inte längre automatiskt ökad sysselsättning. Dessutom kan det leda till hög ersättning för kapital på grund av sin högre rörlighet jämfört med arbetskraft.

Fenomenet verkar drivas av tre stora krafter: globalisering av all produkt och finansmarknader, teknik och avreglering. Globaliseringen av produkt- och finansmarknaderna avser en ökad ekonomisk integration i specialisering och stordriftsfördelar, vilket kommer att leda till ökad handel med finansiella tjänster genom både kapitalflöden och gränsöverskridande verksamhet. Teknologifaktorn, speciellt telekommunikations- och informationstillgängligheten, har underlättat fjärransluten leverans och tillhandahållit nya access- och distributionskanaler, samtidigt som industriella strukturer för finansiella tjänster förnyas genom att man tillåter inmatning av icke-bankenheter, såsom telekom och verktyg.

Deregulation avser liberalisering av kapitalkonto och finansiella tjänster på produkter, marknader och geografiska platser. Den integrerar banker genom att erbjuda ett brett utbud av tjänster, möjliggör införandet av nya leverantörer och ökar multinationell närvaro på många marknader och mer gränsöverskridande verksamhet.

I en global ekonomi är makt företagets förmåga att beordra både materiella och immateriella tillgångar som skapar kundlojalitet oavsett plats. Oavsett storlek eller geografisk plats kan ett företag uppfylla globala standarder och utnyttja globala nätverk, trivas och fungera som en världsklass tänkare, tillverkare och näringsidkare, genom att använda sina största tillgångar: dess koncept, kompetens och anslutningar.

Gynnsamma effekter

Vissa ekonomer har en positiv uppfattning om globaliseringens nettoeffekter på den ekonomiska tillväxten. Dessa effekter har analyserats under åren genom flera studier som försökte mäta globaliseringens inverkan på olika nations ekonomier med hjälp av variabler som handel, kapitalflöden och öppenhet, BNP per capita, utländska direktinvesteringar (FDI) och mer. Dessa studier undersökte effekterna av flera globaliseringskomponenter på tillväxt genom användning av tidsseriens tvärsnittsdata om handel, FDI och portföljinvesteringar. Trots att de tillhandahåller en analys av enskilda komponenter i globaliseringen om ekonomisk tillväxt, är några av resultaten ofullständiga eller till och med motsägelsefulla. Sammanfattningsvis verkar resultaten av dessa studier dock vara till stöd för ekonomernas positiva ställning, i stället för den som hålls av allmänheten och icke-ekonomisk synvinkel.

Handel mellan nationer genom användning av komparativ fördel främjar tillväxt, vilket beror på en stark korrelation mellan öppenheten för handelsflöden och påverkan på ekonomisk tillväxt och ekonomisk utveckling. Dessutom finns det en stark positiv relation mellan kapitalflödena och deras inverkan på ekonomisk tillväxt.

Foreign Direct Investments påverkan på den ekonomiska tillväxten har haft en positiv tillväxteffekt i rika länder och en ökning av handel och direktinvesteringar, vilket medför högre tillväxt. Empirisk forskning som undersöker effekterna av flera globaliseringskomponenter på tillväxt, med användning av tidsserier och tvärsnittsdata om handel, FDI och portföljinvesteringar, visade att ett land tenderar att ha en lägre grad av globalisering om det genererar högre intäkter från handelsskatter. Ytterligare bevis tyder på att det finns en positiv tillväxteffekt i länder som är tillräckligt rika, liksom de flesta utvecklade länder.

Världsbanken rapporterar att integration med globala kapitalmarknader kan leda till katastrofala effekter, utan att det finns sunda inhemska finansiella system. Vidare har de globaliserade länderna lägre ökning av statliga utgifter och skatter och lägre nivåer av korruption i sina regeringar.

En av de potentiella fördelarna med globaliseringen är att ge möjligheter att minska makroekonomisk volatilitet på produktion och konsumtion genom diversifiering av risker.

Skadliga effekter

Icke-ekonomer och den breda allmänheten förväntar sig att kostnaderna för globaliseringen kommer att uppväga fördelarna, särskilt på kort sikt. Mindre rika länder från de bland de industrialiserade nationerna får inte ha samma starka accentuerade fördelaktiga effekter från globaliseringen som mer rika länder, mätt med BNP per capita etc. Även om frihandel ökar möjligheterna till internationell handel ökar risken för misslyckande för mindre företag som inte kan konkurrera globalt. Dessutom kan frihandel öka produktionen och arbetskraftskostnaderna, inklusive högre löner för mer kompetent arbetskraft, vilket igen kan leda till outsourcing av jobb från länder med högre löner.

Inhemska industrier i vissa länder kan vara hotade på grund av jämförande eller absoluta fördelar från andra länder inom specifika industrier. En annan möjlig fara och skadlig effekt är överanvändning och missbruk av naturresurser för att möta nya högre krav vid produktionen av varor.

SE: Globaliseringsdialogen

Bottom Line

En av de största möjliga fördelarna med globaliseringen är att ge möjligheter att minska makroekonomisk volatilitet på produktion och konsumtion genom diversifiering av risker. Det övergripande beviset på globaliseringseffekten på produktionens makroekonomiska volatilitet indikerar att även om direkta effekter är tvetydiga i teoretiska modeller, bidrar den finansiella integrationen till en nations produktionsbasdiversifiering och leder till en ökad specialisering av produktionen. Specialiseringen av produktionen, baserad på begreppet komparativ fördel, kan emellertid också leda till högre volatilitet i specifika branscher inom en ekonomi och samhälle i en nation. När tiden går, kommer framgångsrika företag, oberoende av storlek, att vara de som ingår i världsekonomin.

SE: Ger internationell investering verkligen diversifiering?