Eftersom priserna i euroområdet fortsätter att falla, rinner Europeiska centralbanken (ECB) av verktyg för att avvärja hotet med deflation. Den har redan sänkt räntorna till negativt territorium och det fortsätter att köpa stats- och företagsskulden för att hålla avkastningen nere. Fångat i mitten av ECB: s kamp mot deflation är de människor som räknar med sina besparingar för att få dem genom den oroliga europeiska ekonomin.

Vad exakt är Deflation?

Deflation är ett makroekonomiskt tillstånd som präglas av avtagande priser. För människor som har upplevt perioder med hög inflation kan det tyckas att en period av deflation skulle vara en bra sak. Medan inflationen förödar framtida köpkraft kan deflation medföra att den ökar. Produkter kan bli billigare och människors pengar kan gå vidare. Problemet är att under en längre period av deflation tvingas företagen att sänka priserna, vilket i sin tur minskar vinsten. En deflationsmiljö är symptomatisk av en långsammare ekonomi eller en negativ tillväxtekonomi.

Eftersom företag sänker produktionskostnaderna, kan de tvingas minska lönerna eller avskeda arbetare. Lägre löner och högre arbetslöshet leder till mer negativ tillväxt och priserna sänks ytterligare som en följd av svagare efterfrågan. Om konsumenterna förutse lägre priser i framtiden kommer de sannolikt att skjuta upp inköp, vilket ytterligare försvagar efterfrågan och driver priserna ner. Många ekonomer tror att en lång period av deflation kan vara betydligt sämre än inflationen, eftersom det är mycket svårare att kontrollera.

Hur ECB försöker bekämpa deflation

Euroområdet har kämpat med långsam ekonomisk tillväxt sedan 2014. Under den tiden har inflationen nästan blivit flamad, faller till nära noll, med några instanser av negativ inflation. Svag efterfrågan, hög skuld och åtstramningsprogram har stadigt drivit priserna ner. I ett försök att stimulera konsument- och företagsutgifter har ECB sänkt kortsiktiga räntor. Det har dock gjort lite för att öka ekonomin. År 2014 införde ECB en negativ räntepolitik som endast gällde för banker, i hopp om att det skulle stimulera bankerna att behålla sina pengar genom lån och investeringar. Även om de negativa skattesatserna ännu inte har skickats till detaljhandelsinvesterare är vissa ekonomer rädda för att det bara kan vara en fråga om tid innan bankerna tvingas överlåta sina kostnader för negativa räntor till sina kunder. Många europeiska banker tar redan en högre ränta på större kommersiella konton. Men rädslan för möjlig kontanthuggning av allmänheten minskar sannolikheten för att bankerna kommer att betala negativa räntor på detaljhandeln.

Effekten på sparare

Sparare i euroområdet har blivit vana vid att få sina pengar att få nollintresse. I kölvattnet av den globala börskraschen 2008 och de senaste branta nedgångarna 2015 och 2016 är sparare mer oroade över att huvudmannen återlämnar snarare än avkastningen på huvudmannen. Så länge bankerna förblir den sista bastionen av säkerhet, är sparare glada att veta att pengarna är säkra. Även om sparande insättningsräntor går negativa, kan sparare överväga alternativet att investera i aktier och obligationer eller lagra sina pengar i sina madrasser för riskabelt. Med 0% ränta har sparare redan tjänat negativ avkastning efter redovisning av inflationen. Om emellertid satsen på inlåning sjunker till långt under noll, kan sparare hitta alternativet av en madrass mer tilltalande.

ECB hoppas att om det sänker räntan tillräckligt kommer människor och företag att börja spendera, vilket är vad som behövs för att sparka ekonomin. Om dess ansträngningar för att förhindra den stora deflationen misslyckas skulle det kunna motverka effekten av att motverka utgifterna, vilket skulle kunna öka utsikterna till en djup recession eller till och med en depression. Kritikerna av ECB: s negativa räntepolitik säger att det gör mer skada än bra, vilket gör att företagen fortsätter att satsa på investeringar på grund av den rådande osäkerheten. För sparare eller konsumenter i allmänhet kan saker bli mycket värre om ekonomin slår in i en deflationsinducerad recession.