a:

Enligt generella jämviktsmodeller i den moderna makroekonomin kan expansiv finanspolitik leda till trängsel av privat verksamhet på kreditmarknaden. Detta argument strömmar också åt andra hållet; konjunkturpolitik kan möjliggöra ökad privat aktivitet på kreditmarknaden. Detta fenomen hänvisas ibland i litteraturen till "crowding in".

Förståelse av avtalsslutande skattepolitik

Finanspolitiken avser regeringens utgifter och skattevanor. Det finns två typer av finanspolitisk inriktning: kontraktionär och expansiv. Tänk på kontraktionspolitiken som något som direkt minskar statsunderskottet eller ökar överskott. Expansionspolitiken innebär aktivitet som direkt ökar underskotten eller minskar överskott.

Efter en skattehöjning visar statens balansräkning mer intäkter. På samma sätt är en utgiftsnedgång kontraktionell eftersom den minskar utgifterna. Enligt standardmätningar av bruttonationalprodukt eller BNP minskar sammandragande finanspolitiken uppenbart totalproduktionen. Skatter tenderar att minska den privata konsumtionen precis som utgiftsnedskärningar minskar offentlig konsumtion.

Förstå Crowding Out och Crowding In

Antag att den federala regeringen ökar sina skattekostnader med 100 miljarder dollar under ett visst år. Om skatter är politiskt impopulära, finansierar staten normalt extra utgifter genom upplåning. Den federala regeringen lånar pengar genom att utfärda USA Treasuries. I det här fallet utfärdar regeringen 100 miljarder kronor värdepapper. Det absorberar direkt 100 miljarder dollar från kreditmarknaden. pengarna kan annars ha spenderats på andra investeringar eller andra konsumtionsvaror. Offentliga problem uppstår genom att utmana potentiella privata problem.

Dessutom har inflödet av statsskuldebrev påverkat räntorna och tillgångspriserna. Om privatpersoner induceras att öka sina besparingar för att köpa statsskuld tenderar reala räntor att stiga. När reala räntor stiger är det svårare för privatpersoner och småföretag att få lån.

På liknande sätt kan en minskning av statens upplåning leda till mer pengar för privata investeringar. Mindre press på räntorna betyder mer utrymme för små låntagare. I det långa loppet innebär mindre statsutgifter ofta färre skatter, vilket ytterligare ökar poolen av tillgängliga medel för privata marknader.

Om regeringens sammandragande finanspolitik leder till överskott, kan regeringen fungera som borgenär snarare än en gäldenär. Effekterna av detta är inte mer säkra än effekterna av underskottsutgifter, men alla ekonomer håller med om att det kommer att få någon inverkan.

Två typer av trängsel i

Vissa ekonomer har hävdat att en expansiv regeringspolitik under de rätta omständigheterna kan producera tränga in i stället för att tränga ut. Om, som keynesianska ekonomer föreslår, en ökning av den totala efterfrågan skapar ekonomisk expansion, då företagen finner det lönsamt att lägga till kapacitet. Denna ökning till marknaderna, som kallas inducerade investeringar, kan vara starkare än den trängande effekten.

Detta är ett mycket annat argument än den traditionella trängseln, som härrör från en sammandragande finanspolitik. Varje argument har sina förespråkare och kritiker. För att ytterligare komplicera saker tillåter vissa ekonomer en trängsel, men är inte ense om dess storlek och långsiktiga effekter.