För att se hur Grekland har fallit så långt i skuld och ekonomisk olycka som befogenheterna i Europeiska unionen, i synnerhet Tyskland, överväger att sparka ut det ur klubben, måste du börja med de år av finansiell oansvarighet som den grekiska regeringen och de grekiska skattebetalarna uppvisar.

Den grekiska regeringen spenderade mer pengar än den tog in, böjde sig vid nya skatter, ljög om beskaffenheten av sina skuldproblem och bad därefter Europeiska unionen om att få det ut. I slutändan röstade grekerna för att inte acceptera det tvungna åtstramningspaketet som föreslagits av andra EU-medlemmar.

Kassaflödesproblem

Bland alla organisationer i OECD-länderna är Grekland nära eller i botten av någon åtgärd av skatteansvar. Sedan valet av Andreas Papandreou 1981 var det genomsnittliga budgetunderskottet i Grekland nästan 9%. Den ökade till 15,6% 2009, när den totala statsskulden uppgick till nästan 130% av sin bruttonationalprodukt (BNP).

Flera akademiska studier har placerat skulden på det grekiska parlamentet för att inte ha fastställt någon mekanism för att följa upp genomförandet av budgeten för att kontrollera kostnaderna, för att inte återställa pensioner och för att avvisa nya fastighetsskatter.

Den globala räntemiljön hjälpte inte heller. Uppmuntrat av politik vid Federal Reserve, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken (ECB), har Grekland lånat stora summor pengar till låga priser. Finanskrisen 2008 skadade dock Greklands förmåga att betala tillbaka lånen. Stora utgiftsnedskärningar behövdes, men de gjordes aldrig.

Efter grundandet av Europeiska unionen började andra medlemsländer strax rädda ett oroligt Grekland - även innan Grekland var införd i Europeiska unionen 2001. Den första verkliga krisen drabbades inte förrän Den grekiska regeringen snubblades av finansmarknaderna 2010.

Samma händelse inträffade i Lettland 2008. Som reaktion på detta inledde den lettiska regeringen omedelbart stränga åtstramningsåtgärder och sänkte de totala offentliga utgifterna med 15% under två år. Det fungerade, och den lettiska krisen var allt utom löst när Grekland stängdes ut. Liknande framgångsberättelser för framgångsrika händelser ägde rum i Estland och Litauen mellan 2008 och 2010.

Grekland kunde ha följt denna strategi, men i stället sprang det genomsnittliga underskottet på 10,5% mellan 2010 och 2013. År 2015 var skulden upp till 170% av BNP, och arbetslöshet höjdes.

Grekisk skatteflykt

Även om den grekiska skattebördan är hög jämfört med vissa länder runt om i världen, är den faktiskt i linje med andra EU-medlemsländer. Medan den grekiska regeringens upplåning och utgifter förtjänar huvuddelen av landets skatteproblem, har det grekiska folket en lång historia om skatteflykt.

Några lägger mycket skulden för skatteflykt vid rika bankers fötter, men studier har visat att det mesta av skatteflykt sker på lägre inkomstnivåer.

Några uppskattningar sätter den totala skatteflykt som mer än 6% av den totala BNP, ett otaligt antal i resten av den utvecklade världen. På vissa sätt är detta inte särskilt förvånande; Grekerna har en historia av repudierande skulder, och den grekiska regeringen har en historia om att ljuga om budgetens solvens.

Krisen kring Aten kretsades 2015, för den grekiska regeringen erkände att den inte kunde betala en viss skuld på mindre än 2 miljarder dollar. Grekiska skattebetalare under 2014 vägrade att betala mer än 85 miljarder dollar i skatter.

Greklands historia om skatteobstruktion

En orsak till att Greklands fordringsägare är så misstänksam, särskilt den tyska regeringen, är att Grekland har misslyckats med att rapportera skulden noggrant under en längre tid. De portugisiska och spanska regeringarna är i finanspolitiska problem, men deras fordringsägare är inte så skitna.

I början av EU enades alla medlemmar om att hålla underskott under 3% av den totala BNP. Medan nästan varje nation har brutit mot den här regeln vid en eller annan punkt, har Grekland underlåtit att följa från början. Grekland sålde statsobligationer för att maskera förluster i balansräkningen i flera år.

Grekland rapporterade ett budgetunderskott på 1,5 procent för 2004, men den faktiska siffran var närmare 8,3%. År efter år lovar grekiska politiker att ta itu med underskottet, men lite blir fullbordat.