Innehållsförteckning:
Presidenterna George W. Bush och Barack Obama undertecknade i lag flera viktiga rättsliga svar på finanskrisen 2008. De mest inflytelserika och kontroversiella av dessa var Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Skyddslagen, som införde en rad åtgärder som syftar till att reglera verksamheten inom finanssektorn och skydda konsumenterna.
Andra anmärkningsvärda lagar omfattar den akuta ekonomiska stabiliseringslagen som skapade programmet för oroliga tillgångar. de hjälpande familjerna räddar deras hemlagar och hemlös nödhjälp och snabb övergång till bostadslagen (HEARTH). Alla dessa lagar är skilda från de oöverträffade åtgärder som vidtas av Federal Reserve, som inte reglerades av någon särskild lagstiftning.
Dodd-Frank
Dodd-Frank blev undertecknad i lagen i juli 2010 och tog sjuka reformer till finanssektorn i USA. En av dess bestämmelser, Volckerregeln, utformades för att begränsa spekulativa investeringar. Lagen skapade "Sifi" (systemiskt viktig finansiell institution) beteckning för banker och icke-banker, vilket ställer ytterligare regleringsbördor på institutioner som anses "för stora för att misslyckas". Det försökte öka insynen på marknaden genom att mandat rensa vissa derivat. Det gav Federal Reserve övervakningsbefogenheter och skapade Consumer Financial Protection Bureau för att begränsa praxis som drar nytta av konsumenterna.
Stödjare har försvarat dessa åtgärder och argumenterat för att lagen hade en övergripande positiv effekt på finanssektorn och gjort en mindre kris mindre sannolikt. Kritiker har funnit ett antal fel i lagen, vars komplexitet har orsakat oavsiktliga konsekvenser. Volckerregeln har exempelvis fungerat som ett faktiskt förbud mot proprietär handel med värdepappersinstitut, minskat vinst och möjligen gör banksystemet mer ömtåligt, även om det har minskat risken att spekulativa investeringar kommer att blåsa upp. Ökade efterlevnadskostnader har vägit på mindre banker, vilket ger de stora bankerna en fördel och kanske förvärrar problemet "för stort för att misslyckas".
Enligt en bedömning 2014 av Dodd-Franks påverkan av Brookings Institutionen uppnådde lagen en "klar vinst" genom att öka de kapitalnivåer som bankerna behåller, vilket leder till ökad stabilitet för system som helhet. En annan framgång, enligt Brookings, var skapandet av CFPB. Begränsningar av Feds nödutlåningsförmåga var däremot en "klar förlust", medan Volckerregeln och andra bestämmelser representerade "kostsamma avvägningar."
Från och med oktober 2017 kontrollerar republikaner båda kamrarna i kongressen och Vita huset och förföljer en återuppbyggnad av stora Dodd-Frank-bestämmelser genom både kongressen och den verkställande filialen. En finansiell rapport som utfärdades i oktober identifierade bestämmelser som kunde vara skrotas för att uppmuntra till tillväxt, och i juni godkände parlamentet den finansiella vallagen som skulle upphäva Volcker-regeln och Sifi-beteckningen.
Nödkonjunktur för ekonomisk stabilisering
Den 3 oktober 2008 passerade en uppdelad kongress Emergency Economic Stabiliseringslagen, som gav statskassan cirka 700 miljarder dollar för att köpa "oroliga tillgångar", mestadels bankaktier och värdepappersrelaterade värdepapper. Programmet, som programmet var känt, tillbringade i slutändan $ 426.4 miljarder. institutioner inklusive American International Group Inc. (AIG), Bank of America Corp. (BAC), Citigroup Inc. (C), JPMorgan Chase & Co. (JPM) och General Motors Co. 41. 7 miljarder från TARP mottagare.
Programmet var extremt kontroversiellt. För vissa kritiker uppgick den tillfälliga nationaliseringen av banker och bilproducenter att socialisera viktiga delar av ekonomin. För andra var bailoutmottagarna "largesse - Washington VD Alan Fishman betalad 20 miljoner dollar på 17 dagar på jobbet, varefter företaget togs över av den federala regeringen - motsatte sig skamligt med bristen på stöd till familjer som förlorade sina hem.
Varför reglerar Federal Reserve Board vilka lager som kan köpas på marginalen?
Ta reda på varför Federal Reserve Board började reglera marginalstocksköp 1934 och varför marginalbehov inte upphör med spekulativa bubblor.
Hur bidrog moralisk fara till finanskrisen 2008?
Lär dig om moralisk fara, hur det kan påverka resultatet och hur det bidrog till de förutsättningar som ledde till finanskrisen 2008.
Hur bidrog moralisk fara till finanskrisen 2008?
Lär dig om moralisk fara, hur det kan påverka resultatet och hur det bidrog till de förutsättningar som ledde till finanskrisen 2008.