Den 1 januari 1999 kom euroländerna officiellt fram och två år senare 2001 gick Grekland till EU: s valutazon. Euron började cirkulera i fysisk form den 1 januari 2002, vilket eliminerade de tidigare nationella valutorna, inklusive den grekiska drachmen.

En kort historia om den grekiska krisen i euroområdet

Under 2008 kom EU: s ledare överens om ett stimulanspaket på 200 miljarder euro för att hjälpa till att öka den europeiska ekonomin efter den globala finanskrisen. I april 2009 beställde EU fyra länder - Frankrike, Spanien, Irland och Grekland - att minska sina budgetunderskott på grund av den nuvarande finansiella instabiliteten. I oktober samma år blev det klart att det fanns grovt korruption och överskridande i Grekland, och George Papandreous socialistiska parti valdes. Den här nya regeringen erkände att Grekland hade skulder på över 300 miljarder euro, den högsta nivån på statsskulden i modern historia.

Greklands skuldbörda svarade för 113% av BNP, nästan dubbelt gränsen för euroområdet för 60% skulden till BNP. Kreditvärderingsinstitut började nedgradera grekiska företagsobligationer och statsskuld. När kreditbetyg nedskrivs faller priset på obligationer medan deras räntor, som svarar omvändt mot obligationspriserna, stiger. Högre räntor översätter till högre låneutgifter och mindre kapitalinvesteringar. Papandreou insisterade hela tiden på att hans land inte var på väg att standard på sina skulder.

EU inledde en undersökning av alltför stor grekisk skuld och fördömde allvarliga oegentligheter i grekiska redovisningsförfaranden. Dess budgetunderskott reviderades därefter uppåt till 12,7% från 3,7%, mer än fyrdubblad den maximala nivå som tillåts enligt EU-reglerna.

Rykten om en grekisk utgång

I början av 2010 börjar rykten att cirkulera att Grekland skulle behöva lämna euroområdet, men Europeiska centralbanken (ECB) avskedade detta som enbart spekulation. Snart meddelade Grekland en åtstramningsplan som skulle regera i underskottet. EU: s tillsynsmyndigheter svarade genom att insistera på att Grekland gör ännu djupare nedskärningar med sin stridsplan, gnisslande upplopp och protester på Atens och andra stora städer. Under tiden fortsatte den grekiska regeringen att insistera på att den inte behöver någon räddningsaktion från ECB.

ECB och Internationella valutafonden (IMF) samtyckte i april 2010 till att ge Grekland ett säkerhetsnät på 30 miljarder euro i akutlån som svar på revisioner av det grekiska underskottet som visade sin skulder till 13,6% av BNP, ännu högre än det högst 12,8% som tidigare rapporterats. Lånefaciliteten visade sig vara otillräcklig, och den 2 maj ^nd utfärde IMF ett bailoutpaket på 110 miljarder euro för att rädda den grekiska ekonomin.

Rädsla för smitta ökade som andra perifera EU-länder, däribland Portugal, Irland, Spanien och Italien (PIIGS), upplevde också statsskuldkriser.

En spiral kris slutligen avskräckt

I början av 2011 hade ingenting förbättrats för Grekland. EU: s finansministrar inrättade en permanent räddningsfacilitet på över 500 miljarder euro och ytterligare, mindre sådana medel för Portugal och Irland. I mitten av 2011 började politiker i Europa kräva att Grekland utstötas från euroområdet. Den grekiska regeringen svarade genom att vidta ännu strängare åtstramningsåtgärder och ytterligare 109 miljarder euro tilldelades för att försvara den grekiska ekonomin och förhindra smitta.

I början av 2012 kommer "trojkan", som består av Europeiska kommissionen, ECB och IMF, och den grekiska regeringen att komma överens med innehavare av grekisk skuld, men detta gnistor bara mer protester som det kommer till bekostnad av grekiska medborgare och inkluderar ännu mer impopulär åtstramning. I mars 2012 krävdes ytterligare en grekisk räddningsaktion på 130 miljarder euro, och den permanenta räddningsaktionsstorleken ökade till 1 biljon euro. Vid 2013 hade rubriken grekiskt arbetslöshetsnummer nått en svindlande 27%.

Grekland - Arbetslöshetskurs | FindTheBest

Under 2013 och mycket 2014 ändrades den grekiska regeringen flera gånger då nya val hölls och skåp omformades. Politiker visste att det var det enda sättet att säkerställa räddnings pengar från trojkan, men att stramningen blev alltmer impopulär med det grekiska folket. Icke desto mindre verkade grekiska politiker få överhand och lindrade bekymmer för en grekisk exit och i mitten av 2014 hade Grekland återvänt till finansmarknaderna som utfärdat nya obligationer för första gången i år och dess kreditbetyg uppgraderades av Fitch från B- till B.

Den grekiska krisen returnerar

I december 2014 krävde den grekiska regeringen, under ökat tryck från det civila folket, oväntat ett tidigt val. Nästa dag minskade den grekiska aktiemarknaden 12,78%, mest sedan 1989. Rösterna krypterade för att förstå situationen och den 29 december 1999 valde valet att välja en ny president för Grekland vilket ledde till en ny runda av nödval som hålls den 25 januari ^th , 2015. ^{Även om Grekland har varit på denna väg före, kan den här tiden vara annorlunda eftersom den populära omröstningen troligen kommer att stödja ett politiskt parti som är bäst på lämnar euron valutasektorn och eliminera nödvändiga åtstramningsåtgärder för sina fortsatta finansiella bailout-paket. Detta har skickat eurons värde till 9-åriga nedgångar mot amerikanska dollar.} En europeisk katastrof

Om Grekland lämnar euron och återinför drakmen, kommer den äntligen att kunna återhämta sig från år av åtstramning och ekonomisk depression men med mycket allvarliga konsekvenser för euron och för Europa. Det skulle vara en kapitalflygning från Grekland i början som människor försöker avlasta den nya grekiska valutan och förväntar sig att det omgående kommer att devalueras.Som svar kommer den grekiska regeringen sannolikt att införa en rad strikta kapitalkontroller för att förhindra massiva utflöden av insättningar, en åtgärd som för närvarande är förbjuden av EU: s politik.

Förtroende i den nya valutan skulle också skapa en massiv svart marknad för varor och tjänster som verkar utanför lagen, inte beskattas av regeringen, och med en väsentligt annan växelkurs än vad den grekiska centralbanken fastställt. Den grekiska ekonomin skulle uppleva massiv inflation när priserna skyrocket och värdet av den nya drakmen pumpar. Centralbanken skulle lockas att skriva ut mer pengar för att behålla de civila tjänsterna och göra räntebetalningar, men det kan leda till risken för hyperinflation.

Civil och politisk oro skulle återigen ta över Atens gator. Enligt en rapport från UBS från 2011 skulle en grekisk exit leda till en minskning med 50% av BNP. Att göra det idag skulle få ännu värre konsekvenser.

ECB skulle bli brand som den institution som ansvarar för att upprätthålla eurons prisstabilitet och kreditvärde. Efter att ha spenderat över en miljard euro för att förhindra Grekland från att gå ut, skulle ECB sannolikt komma inför en förtroendekris. Samtidigt skulle globala banker - men mest europeiska banker - drabbas av mycket stora förluster, vilket hotar deras solvens och leder till potentiella bankkörningar. Euron skulle falla i värde i förhållande till dollarn och andra världsvalutor som skapar en ond nedåtgående spiral för alla europeiska tillgångar.

Bottom Line

Krisen i euroområdet med Grekland har kvarstått sedan 2008, men ECB och euroområdets regeringar har fortsatt att rädda dem, upprätthålla eurons valuta och kreditvärde på bekostnad av att krossa besparingar på Grekiska folket. Med ingen annan väg tvingades grekiska regeringar att vidta åtstramningsåtgärder samtidigt som de gjorde saken värre genom att stryka efterfrågan.

Nyligen tvingade grekiska folket ett nytt val, där en pro-exit-parti faktiskt kunde väljas. Detta skulle upphöra med åtstramning, men det kan också skona utbredd finansiell katastrof och kanske till och med civil oro.