Tänk två gånger innan du köper skattefria kommunala obligationer

Wealth and Power in America: Social Class, Income Distribution, Finance and the American Dream (Juni 2024)

Wealth and Power in America: Social Class, Income Distribution, Finance and the American Dream (Juni 2024)
Tänk två gånger innan du köper skattefria kommunala obligationer

Innehållsförteckning:

Anonim

Investerare gynnar kommunala obligationer av olika skäl. De mest tilltalande egenskaperna hos obligationer som utfärdats av stater och kommuner är deras federala skattebefriade status och deras positionering mot den nedre delen av riskspektrumet. Stabil, inkomstproducerande, skuldproblem verkar motivera en position i någons portfölj, det finns inneboende nackdelar med att äga munis. Personer som är intresserade av att köpa dessa obligationer kanske vill överväga flera faktorer innan de gör skattefria emissioner del av sin investeringsstrategi.

Skattefäste

Det största pluset för kommunal- [obligationsinvestering visar sig också vara den som kräver mest granskning. Skuldebrev som används för att finansiera lokala och statliga projekt, såsom byggnader och motorvägar, har länge varit skattefriade på federal nivå. Vidare får inte boende som köper obligationer utgivna av deras stater eller lokaler kräva att de betalar motsvarande statliga eller lokala skatter som tas ut mot utlänningar. Sålunda får vissa kommunala frågor trefaldig skattefri status.

Lägre avkastningar åtföljer skattefördelar. Kommunala värdepapper innehar vanligen lägre kupongräntor än liknande betygsrättade företagsemissioner med jämförbara löptider. Av den anledningen borde potentiella investerare jämföra avkastningen på skattepliktiga investeringsklasser eller statsobligationer genom att använda skatteekvivalentavkastningsformeln. Skatteekvivalent avkastning (TEY) är det avkastning som en skattepliktig obligation måste inneha till lika med eller överstiga det skattemässigt justerade avkastningen på en kommunal obligation. Skattekvivalent avkastning = skattefritt avkastning / 1 - skattesats. Därför kommer högreinkomstinvesterare (med teoretiskt högre skatteräkningar) sannolikt att dra nytta av mer av kommunala obligationsräntor än individer i lägre skattesatser.

Ränterisk

Med avseende på huvudmannen tenderar de kommunala obligationerna att vara stabila. Eftersom de flesta emittenter av skattefri skuld har skattemyndighet är risken för misstag bland statliga enheter låg. Principen för obligationer är dock omvänd proportionell mot ränteförändringar, som med alla andra obligationer. Skuldebrev med längre löptid medför större fluktuationer i marknadsvärdet då räntorna stiger eller faller.

I lågräntesmiljöer står investerare inför riskkapital, eftersom räntorna gradvis ökar och huvudmannen minskar. En obligationsinnehavare som önskar sälja en 30-årig emission på sekundärmarknaden kan få mindre i princip än vad som ursprungligen betalades för säkerheten. Trots det uppfattade begreppet säkerhet kan investerare drabbas av en förlust till huvudmannen om de säljer ett obligationslån före löptiden.

Inköpskraftrisk

Investeringar i kommunal obligationsplaceringar har sin plats, men en hög koncentration av dessa emissioner i portföljer kan minska tillgångarnas förmåga att överträffa inflationen under lång sikt.Inflationstakten i Förenta staterna har historiskt löpt på omkring 3,3 procent per år i genomsnitt från 1914 till 2016. Som sådan är en 20-årig kommunal obligation som ger 2,5 procent till en investerare i en 25 procent skattekonsol eller 3,3% skatteekvivalent avkastning, skulle bara hålla sig i takt med inflationen genom bindningstiden.

Ett av huvudmålen för investerare är att de inte överlever sina bogenägg. Att investera enbart i lågavkastande kommunala obligationer, samtidigt som det är ett säkert tillvägagångssätt, försvagar tillväxtalternativ som överstiger genomsnittliga inflationstakten och inte äventyrar köpkraft. En rättvis balans mellan kommunala obligationer och (relativt riskfyllda) aktier kan bidra till att kompensera riskerna för att förvärra köpkraft.

Standardrisk

Oförmågan för en stat eller kommun att uppfylla sina skuldförpliktelser är sällsynt. Mindre än 0. 05% av alla kommunala värdepapper har gått mellan 1970 och 2000. Kommunala obligationsförsäkringsbolag lägger till ett extra skyddslag, men dessa byråer har minskat i antal från sju till tre sedan 2008. Dessutom har ca 6% av försäkringar försäkring, jämfört med 55% under 2008. För att bekräfta verkligheten av denna risk kan investerare titta på de senaste kamperna i Puerto Rico, vilket misslyckades med att uppfylla betalningsskyldigheterna i juli 2016 på 779 miljoner dollar i skuld. (Se även: Grunderna för kommunala obligationer .)