a:

Offentliga underskott utmynnar privata investeringar, även om den mekanism genom vilken det inträffar kan vara mer eller mindre direkt. Sammankopplingen är i relativ, inte absolut mening. Liksom alla andra ekonomiska fördelar är investeringskapitalet knappt. Alla statsobligationer som utfärdas för att betala för underskott köps med investeringsfonder som annars annars skulle ha gått mot privata investeringar.

Om regeringen beslutar att ta upp skatter för att finansiera ett underskott, kommer de ytterligare skatterna ytterligare att motverka privata investeringar. Om regeringen bestämmer sig för att tjäna pengar på skulden, kommer kostnaden för levande ökar också att äta vid besparingar och investeringar.

AD:

Utmattning sker också på marknaden för utlåningsbara medel i allmänhet. Statsobligationer är en form av skuld som har mindre motpartsrisk än till och med de säkraste statsobligationerna. När nya statsobligationer införs dras riskavkastande investerare bort från andra former av värdepapper med säker inkomster. Detta ökar också den räntesats som konkurrerande obligationer har att erbjuda. Liksom med totala privata investeringar är dessa förändringar relativt snarare än absoluta.

AD:

Crowding Out, räntor och småföretag

En av de mer kontroversiella påstådda effekterna av underskott i offentliga underskott hänför sig till småföretagens utlåning. Kritikerna av expansiv finanspolitik argumenterar för att realräntan (inte marknadsräntan) uppblåses artificiellt av stora underskott. Detta hävdas, oproportionerligt påverkar småföretag långivare. Överflöd av billiga lån gör det enkelt för regeringen att låna men svårt för enskilda och små företag att överleva marginella höjningar i reala takt.

AD:

Många akademiker och politikanalytiker hävdar att underskotten påverkar småföretag på ett oproportionerligt sätt. Andra hävdar att det är teoretiskt möjligt för den reala räntan att driva bort några långivare, men den lösa penningpolitiken kan bidra till att kompensera för eventuella negativa effekter.

Räntorna behöver inte nödvändigtvis stiga för att presentera denna typ av möjlighetskostnad från budgetunderskott. Den nya realräntan behöver bara vara högre än vad den annars skulle ha varit utan att regeringen trängde ut effekten.

Fallency of Crowding In

Vissa förespråkare av skattemässiga underskott motsätter sig att det är motsatt effekt även om man tränger ut på finansmarknaderna. Denna teori, som kallas "crowding in", hävdar att regeringens utgifter kommer att skapa en sådan ökning av den totala efterfrågan som den privata sektorn måste höja upp produktionen. Denna tillförda produktion kräver att ytterligare kapital investeras.

Detta argument är en förlängning av den traditionella multiplikatoreffekten, varigenom en dollar som spenderas från regeringen skapar mer än en dollar värd för tillväxt i bruttonationalprodukten (BNP).De som inte håller med det här argumentet ser flera statistiska brister i den. De hävdar att det mest uppenbara är att företagen inte kan framkalla investeringskapital bara för att den totala efterfrågan är starkare. I stället tror de att det är mer sannolikt att kapitalkostnaden kommer att stiga och att vissa företag kommer att dra nytta av andra.