a:

Efterfrågan elasticitet är en ekonomisk åtgärd av känsligheten av efterfrågan i förhållande till en förändring i en annan variabel. Den mängd som krävs av en vara eller tjänst beror på flera faktorer, såsom pris, inkomst och preferens. När det finns en förändring i dessa variabler orsakar det en förändring i den mängd som krävs av godet eller tjänsten.

Till exempel, när det finns ett samband mellan förändringen i den begärda kvantiteten och priset på en vara eller tjänst, är elasticiteten känd som efterfrågan på priselasticitet. De två andra huvudtyperna av efterfrågelasticitet är inkomstelasticitet av efterfrågan och korselasticitet i efterfrågan.

Konsumenternas inkomster spelar en mycket viktig roll i efterfrågan på ett bra eller en tjänst. När konsumenternas inkomster ändras, orsakar det en förändring i den mängd som krävs av en vara eller tjänst om alla andra faktorer förblir desamma. Känsligheten hos en förändring i den mängd som krävs av en vara eller tjänst i förhållande till en förändring av konsumenternas inkomster kallas inkomstelasticitet i efterfrågan. Formeln som används för att beräkna inkomstelasticiteten i efterfrågan är den procentuella förändringen i den mängd som krävs av en vara eller tjänst dividerad med den procentuella förändringen av konsumenternas inkomster.

Om inkomsterelasticiteten hos efterfrågan är större än 1 betraktas godet eller tjänsten som en lyx och inkomstelastisk. En bra eller tjänst som har en inkomstelasticitet på efterfrågan mellan noll och 1 anses vara en normal god och inkomståterkallad. Om en vara eller tjänst har en inkomstelasticitet på efterfrågan under noll anses den vara en sämre godhet och har negativ inkomstelasticitet.

Anta exempelvis att ett gott har en inkomstelasticitet av efterfrågan på -1. 5. Den goda anses vara sämre och den mängd som krävs för detta goda faller som konsumenternas inkomster stiger.

Ett annat exempel på efterfrågelasticitet är korselasticitet i efterfrågan. Detta mäter hur känslig den mängd som krävs av en vara eller tjänst är i förhållande till en förändring av priset på en liknande vara eller tjänst. Korselasticiteten hos efterfrågan beräknas genom att dividera den procentuella förändringen av den begärda kvantiteten av en bra dividerad med procentuell förändring av priset på en ersättningsmedel.

Om korselasticiteten i efterfrågan på varor är större än noll, sägs varorna vara substitut. Med varor som har en övre elasticitet av efterfrågan lika med noll, är de två varorna oberoende av varandra. Om korselasticiteten i efterfrågan är mindre än noll, sägs de två varorna vara komplementära.

Tandkräm är till exempel ett exempel på en ersättningsgod. Om priset på ett varumärke tandkräm ökar ökar efterfrågan på ett annat varumärke också.Ett exempel på kompletterande varor är varmkorv och varmkorv. Om priset på varmkorv ökar med allt annat kvarstår oförändrat minskar den mängd som efterfrågas för varmkorv.