Nyckeln till sektorinvestering och diversifiering av en aktieportfölj är att förstå hur sektorer definieras och hur de ingår. Det finns två konkurrerande system för att klassificera lager i branscher och industrier: Global Industry Classification Standard (GICS) och Industrial Classification Benchmark (ICB). Båda var utformade för att ge en exakt och standardiserad branschdefinition för det globala investeringsområdet. Varje klassificeringssystem fastställer en bransch- och sektorsram för investeringsforskning, portföljhantering och tillgångsallokering. Deras internationella räckvidd möjliggör meningsfulla jämförelser mellan sektorer och industrier över hela världen. I praktiken finns de flesta av samma bransch- och branschbeteckningar i båda standarderna och de flesta av de stora företagen globalt kommer att klassificeras under båda systemen. (För bakgrundsvisning, se Industrihandboken .)

Beskrivning av GICS Global Industry Classification Standard har utvecklats gemensamt av Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor's (S & P) 1999. Enligt GICS tillämpas den på mer än 35 000 företag globalt och täcker cirka 95 procent av världens kapitalmarknadsvärde på mer än 90 marknader från och med 2008.

När man klassificerar företag i industrier finns det två tillvägagångssätt: produktionsorienterat tillvägagångssätt och marknads- orienterad strategi. Ett produktionsorienterat tillvägagångssätt klassificerat enligt vad företaget producerar. Till exempel kan ett företag som producerar ett gott klassificeras annorlunda än ett företag som erbjuder en tjänst, även om båda säljs på samma marknadsplats. Naturligtvis erbjuder många företag både varor och tjänster, så linjen mellan varor och tjänster har blivit suddig

GICS tar en marknadsorientering. Skillnaden mellan konsumtionsvaror och tjänster har till exempel ersatts av de mer marknadsorienterade sektorerna "konsumentdiskretionära" och "konsumentklammer" som innehåller både varor och tjänster. Konsumentklammerföretag innefattar företag som tillhandahåller konsumentprodukter och tjänster som anses nödvändiga och således inte skulle påverkas allvarligt i en ekonomisk avmattning. Detta inkluderar industrier som livsmedelsproducenter och livsmedelsbutiker. (För relaterad läsning, se Använda konsumtionsutgifter som marknadsindikator .)

Konsumentklammer anses vara en icke-cyklisk sektor. Konsumentdiskretionära företag producerar varor och tjänster som inte anses nödvändiga, och tenderar därför att påverkas av en ekonomisk avmattning. Detta inkluderar industrier som bilfabrikanter, restauranger och hotell. Konsumentdiskretionär sektor anses vara en cyklisk sektor.(För relaterad läsning, se Cyclical vs Non Cyclical Stocks och Ups and Downs of Investing In Cyclical Stocks .)

GICS-klassificeringssystemet består av fyra nivåer eller hierarki. Under 2008 fanns det 10 sektorer, 24 industrigrupper, 67 industrier och 147 underindustrier. (Obs! Dessa siffror kan ändras.) De 10 sektorerna är:

1. Energi
2. Material
3. Industri
4. Konsumentdiskretionär
5. Konsumentklammer
6. Hälso- och sjukvård
7. Ekonomi
8. Information Teknik
9. Telekommunikationstjänster
10. Verktyg

Ett företag har tilldelats GIC-klassificeringskoder på underindustrinivåerna av Standard & Poor's och MSCI enligt definitionen av företagets huvudverksamhet. Den viktigaste faktorn för att fastställa huvudverksamheten är ett företags huvudsakliga inkomstkälla. Andra faktorer, såsom resultatanalys och marknadsuppfattning, hjälper också till att tillhandahålla en korrekt klassificering. Företagen granskas årligen och när det finns en stor företagshändelse som ändrar ett företags primära verksamhetsgren för att säkerställa rätt kod.

Beskrivning av ICB
Industrial Classification Benchmark (ICB) har utvecklats gemensamt av Dow Jones Indexes och FTSE Group 2006. Enligt ICB klassificerar systemet mer än 60 000 företag i mer än 70 länder. ICB-standarden har antagits av börser globalt.

ICB har utvecklats från Dow Jones Indexes och FTSE Groups proprietära branschklassificeringssystem och använder en balanserad fyra-tierstruktur med bransch-, supersektor-, sektors- och delsektornivåer. Under 2008 använde ICB ett system med 10 industrier uppdelade i 19 supersektorer, vilka vidare delades in i 41 sektorer, som sedan innehöll 114 delsektorer. (Obs: Dessa nummer kan komma att ändras.) De 10 industrier är:

1. Olja och gas
2. Grundmaterial
3. Industri
4. Konsumentvaror
5. Hälsovård
6. Konsumenttjänster
7. Telekommunikation < Verktyg
8. Ekonomi
9. Teknik
10. ICB fördelar varje företag till delsektorn som närmast beskriver verksamheten. Ett företag kommer att tilldelas en klassificeringskod gemensamt av FTSE och Dow Jones Indexes. När ett företag bedriver två eller flera typer av verksamheter som skiljer sig avsevärt från FTSE och Dow Jones Indexes, bestämmer den sektor som bolaget ska tillhöra baserat på dess granskade konton och direktörsrapport. FTSE och Dow Jones Indexes har rätt att klassificera företag på grundval av antingen omedelbar eller slutanvändning av produkten eller den industriella processen som används.

Så här använder du sektorsinformation

Precis som alla aktier tenderar att röra sig utifrån de underliggande faktorerna som driver den övergripande marknaden tenderar aktier i en liknande bransch att röra sig på grundval av underliggande faktorer som påverkar industrin. Till exempel när oljepriset stiger, tenderar oljelager att följa med sig. På samma sätt påverkade den subprime hypoteksmarknadskrisen 2007-2008 de flesta finansiella aktier.En av de mest grundläggande metoderna för att förstå risken för en investeringsportfölj är att bestämma sin sektorsuppdelning. Är portföljen spridd inom olika industrisektorer eller är det koncentrerat till bara några? Detta ger en bra indikation på hur en investeringsportfölj kommer att reagera på makroekonomiska faktorer eller branschtrender. Naturligtvis är förståelse av sektorsammansättning avgörande för en sektorrotationsstrategi. En rotationsstrategi är mycket lik i takt med taktisk fördelning av tillgångar, men snarare än tillgångsklasser kommer investeraren att fördela sina medel till olika sektorer beroende på hans kortsiktiga uppfattning. Investeraren kommer att övervikt de sektorer som han eller hon tror kommer att överträffa och underviktiga de som förväntas underprestera. Sektorinformation är väldigt viktig inte bara för den underliggande forskningen som driver sektorens rotationsstrategi, men också i dess genomförande. (Läs mer om

Sektorrotation: Essentials och ETF: s smidiga väg för sektorrotationsstrategier .) Företag i samma eller liknande branscher analyseras på liknande sätt . Förstå branschen är till stor hjälp när man värderar företag eftersom olika branscher kan ha mer användbara värderingsmetoder än andra. I vissa branscher kan kassaflödet eller EBITDA vara mer relevant än resultatet vid aktievärdering. Att jämföra företag från samma bransch är därmed lättare - det är inte en slump att analysanalytiker för aktieutveckling i allmänhet täcker företag som är i samma bransch.

Jämförelser mellan ICB och GICS Systems

ICB- och GICS-systemen är mer likartade än de är olika. Var och en har en fyra-lager hierarkisk struktur och ett jämförbart antal underkategorier inom dessa strukturer. Den största skillnaden mellan de två är hur konsumentföretag klassificeras på sektornivå. Med ICB är företag som gör affärer med konsumenter uppdelade i leverantörer av varor och tjänsteleverantörer. Med GICS klassificeras företagen av cykliska / icke-cykliska skillnader, eller mellan diskretionära utgifter och häftklammerna i vardagen.

Med undantag från konsumentsektorerna motsvarar de övriga åtta industrier i ICB nära de åtta sektorerna i GICS. På de lägre nivåerna finns det fler skillnader, men deras påverkan kommer inte att vara signifikant till de högsta nivåerna. I ICB finns exempelvis kolföretag i "basmaterial", men under GICS klassificeras dessa företag i "energi".

Om ett av systemen är överlägset är en fråga om preferens och slutanvändning. I många fall har slutanvändaren inget val; alla index som är associerade med MSCI och Standard & Poors använder GICS, medan de som är associerade med Dow Jones Indexes och FTSE Group (FTSE) använder ICB.

För investerare som använder börshandeln (ETF) är det viktigt att de alla ingår i samma familj och använder samma underliggande klassificeringssystem.

Slutsats

Global Industry Classification Standard (GICS) och Industrial Classification Benchmark är två konkurrerande system för att klassificera aktier i branscher och industrier över hela världen.Skillnaderna mellan de två är små och de har var och en en branschram för investeringsforskning, portföljhantering och tillgångsallokering.